Hemma igen
Åh så mycket vi vill dela med oss av! Fantastisk natur, underbar klättring, yoga och löpning, god mat, shopping, chill och kaffedrickande.
Vi hade en jättefin hyrbil som tog oss runt i området. Vi åkte runt i en massa bergsbyar och vyerna och naturen var enormt vacker. Så till klättringen, vilken klättring säger jag bara, men det var inte det lättaste att hitta till platserna.
Vädret svängde och första dagen åkte vi till Mula. Vi använde oss av Chris Craggs och Alan James förare Spain: Costa Blanca. Det finns bra vägbeskrivningar i den, men hit var det svårt att hitta. Klättringen var toppen, men det blev för varmt. Det gäller att åka i tid då solen annars gassar hela dagen, vi valde Sector Ferrari. Här ska ni få en bild på var ni ska parkera, om vägarna tar er förbi där. :) Vi letade ganska länge innan vi hittade var vi egentligen skulle stanna. Anmarschen till klippan var relativt kort också, det gillas!
Såhär ser parkeringen ut, kan vara mycket bra att veta. Vi letade ett tag som sagt.
Turen tog oss också vidare till Orihuela/Redován, sektor La Pancha. Där hade vi en vansinnig tur med vädret, vi träffade några spanjorer där som berättade att det alltid brukar vara så varmt och soligt där. När vi kom var det perfekt, det blev lite för varmt längre fram, men vi hann med att klättra en del ändå. I detta område finns det många helbultade multi-pitcher också.
Tydligt må man ju ändå säga!
Det finns alltid tid till att öva handstående.
Detta fanns på klippan, det var som att klättra i en örtträdgård (växter i alla fall :))
Nästa tur gick till Sella som ligger norr om Alicante. Också mycket fint, vädret var bättre för klättring också. Lite kallt dock. Här fanns det otroligt fina leder, men det trista är att spanjorerna verkar inte vara lika rädda om vare sig bergen eller lederna. Peter klättrade en led som heter "Kashba" en top 50 led, 6c+. Den var mycket fin, men varenda bult satt löst. Det är inte optimalt, om än de sitter fast, så är det inte det roligaste och säkerheten går alltid först.
Detta är det fräna med sporten, om ni kollar noga så ser ni att det klättrar en tant bakom mig. Hon var i 70-75-årsåldern och roadtrippade med en yngre kille. De skulle vara ute en månad och klättra. Inspirerande!
I stort sett gällande klättringen är det toppen. Det kan vara lurigt att hitta rätt första gången, vädret är mycket olika även om platserna ligger nära varandra. Vilket ju är bra, vi kunde klättra några mil bort trots att det spöregnade i Torrevieja. Föraren är också bra, men det finns en herrans massa fler leder som inte står med. Det är bra att ha tränat uthållighet också, lederna är långa! Den längsta vi körde nu var 36 meter, vilket är rätt högt. Hur som haver, det var definitivt inte sista resan dit.